svenska
Vem är Maija?
Jag heter Maija Karhunen. Jag är projektledare och dansare från Nordsjö i Helsingfors. Jag ställer upp i riksdagsvalet inom Helsingfors valkrets, mitt valnummer är 73.
Jag har krossat glastak genom min karriär som danskonstnär. Just nu är jag anställd som projektledare vid Kultur för alla som arbetar för ett mer jämlikt konst- och kulturfält.
Jag var uppställd i kommunalvalet 2021, även då via Vänsterförbundet i Helsingfors. Efter kommunalvalet har jag suttit som ledamot i Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningsnämndens sektion för individärenden.
Jag gick med i Vänsterförbundet år 2019 efter irritation på tonen som användes i den offentliga diskussionen kring den finländska finanspolitiken. Alternativ till nedskärningar existerar. Det får inte gå till så i ett välfärdssamhälle som vårt att levebrödet inte räcker till eller att inte hela befolkningen inte kan åldras tryggt. Alla ska rätt till ett ekonomiskt trygg liv, inte bara för de få.
Visste du att det inte någonsin, alltså aldrig under de hundra år av detta system, funnits en riksdagsledamot som varit en funktionsnedsatt kvinna. Jag har således erfarenhet och sådant perspektiv som inte tidigare funnits i riksdagen. Nu höjer vi våra röster! Kom med och gör historia!
Vilka saker är viktiga för mig i det här valet?
1. Det finns alternativ i vår ekonomiska politik
Nedskärningspolitiken för med sig oro inför framtiden. I den offentliga debatten framställs nedskärningslinjen som det enda alternativet. Ekonomin går däremot att balanseras genom många metoder. Statens inkomster kan ökas genom skatteökning för samhällets förmögnaste, från de som har möjlighet till att betala.
Vi ska stärka arbetssysselsättningsnivån och samtidigt skära ner på kostnaderna, men det ska göras på ett genomtänkt sätt där nedskärningarna beslutfattas från rätt områden. Man måste kunna prioritera saker i viktighetsordning för att uppnå resultat.
Vi kan inte göra samma misstag som tidigare när det skurits från socialskyddet, social- och hälsovården och från utbildningen.
2. Alla har rätt till en skälig inkomst
Alla bör ha rätt till en tillräcklig inkomst, såväl personer med heltid- och deltidsarbete till personer utanför arbetslivet. Ingen ska vara tvungen till att ta flera lågavlönade arbeten samtidigt för att kunna leva upp till levnadskostnaderna. Låt oss förhindra arbetstagares fattigdom genom att justera minimilönen och införa jämlik löneförhöjning i de lägsta inkomstklyftorna. Socialskyddet bör reformeras mot en allmän basinkomst. Arbetet med att höja nivån för dem i de lägsta ekonomiska skikten ska fortsätta. Låt oss även förbättra singelhushållens ekonomiska läge.
3. Starka social- och hälsovårdstjänster skapar trygghet
Hälsoskillnaderna ska minskas, människorättigheterna ska vara tryggade, ett respektfullt åldrande infinnas och en trygg barndom ska kunna garanteras befolkningen. Det är socialskydds- och hälsovårdspolitiken som är är ett av huvudmålen när vi ska trygga varenda individs rätt till ett gott liv. Bashälsovården ska stärkas genom att införa en sjudagars vårdgaranti. Finansieringen till välfärdsområdena ska hållas tryggade. Kartläggning om hemvård ska resultera i bättre vård, samt att fler vårdplatser ska införas till äldrevården. Låt oss göra social- och hälsovårdstjänsterna fungerande även för singelhushållen. Funktionsnedsattas hälsovårdstjänster bör förbättras, men funkispolitik bör även föras lika helhjärtat på andra politiska arenor.
4. Konsten och kulturen har ett egenvärde
Konst och kultur medför välmående och är även en exportvara för Finland. Viktigaste orsaken till att försvara konsten och kulturen är att utan den så är inte Finland en bildad stat. Finansieringen till konst- och kulturfältet ska värnas om och dess ställning i statens budget ska höjas konkret i sin finansieringsmodell. Konstnärers, frilansares och stipendietagarnas socialskydd bör förbättras genom att införa en kombinationsförsäkring, samt genom att förnya det inkomstbaserade arbetslöshetsskyddet. Lagen om infektionssjukdomar ska förnyas. Konst och kultur är till för alla, även exempelvis låginkomsttagare ska ha rätt till att uppleva konst och kultur.
Foto: Jussi Rinta-Hoiska